“Jag hoppas på öppenhet inför olika tolkningar”

Salla Ranta, teologisk diversearbetare, Helsingfors

Vad säger bibeln? Vad tänker kyrkan? Svaren beror på var man söker dem och av vem man frågar. Man framhåller ofta bara den sidan av kyrkan, att den ställer upp gränser och är andligt trångsynt. Och visst önskar många att den skall ställa upp gränser. Men mera sällan fäster man uppmärksamhet vid hur andligt brokig den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland är. Mångfalden framställs ofta i negativ dager; olika åsikter, splittring och debatt ses som hot mot enheten och gemenskapen. Kyrkans liv innefattar många olika slags teologi. Olika slags traditioner och motstridiga uppfattningar om stora frågor som förhållandet mellan kyrkan och staten, etiken, Bibeln och vad som sist och slutligen utgör den oförytterliga kärnan i den kristna tron, och vad som är mer perifert, så att säga förhandlingsbart. Själv tycker jag att de öppna frågorna och de olika lösningsmodellerna är situationer som utmanar oss att tänka efter, samtala och göra val i fråga om kyrkans framtid.

Kyrkans betydelse för den enskilda människan uppstår nära det egna livet; genom minnen, upplevelser, delande, traditioner och verkliga kroppsliga människor. Jag kan inte själva önska en kyrka, där alla människor skulle vara av samma åsikt som jag. Däremot hoppas jag på öppenhet inför olika tolkningar. Rörelsen Kom alla är en röst bland andra i kyrkan. Den har samlat sådana som har liknande uppfattningar om några aktuella frågor. Samtidigt är rörelsen ett exempel på hur man kan föra samtal i kyrkan.