Johannes Chrysostomos påskpredikan

Om någon är from och gudfruktig, så må han taga del i denna sköna och strålande högtid.

Om någon är en trogen tjänare, så må han komma in, fröjdande sig i sin Herres glädje.
Om någon har bemödat sig med fasta, så må han nu få ut dagpenningen.

Om någon har arbetat alltifrån första timmen, så må han idag erhålla sin rättmättiga lön.
Om någon har kommit i tredje timmen, så må han med tacksamhet hålla fest.
Om någon har anlänt vid sjätte timmen, så må han på intet sätt sväva i tvivel, han skall ej gå miste om någonting.
Om någon kommer så sent som i nionde timmen, så låt honom träda fram, låt honom på intet sätt tveka.
Om någon anländer först vid elfte timmen, så må han icke ängslas för sin senfärdighets skull.

Ty Mästaren är givmild och mottager den sista såväl som den första.
Han skänker vila åt den som kom i elfte timmen liksom åt den som arbetat från den första timmen.
Åt en giver Han, mot en annan visar Han godhet. Han mottagar gärningarna och välkommar avsikten.
Han ärar handlingen och prisar uppsåtet.

Inträden därför alla i vår Herres glädje,
och låten både de första och de som kommo efter få del av belöningen.
Rika och fattiga, dansen tillsammans.
I som fasten och i som icke fasten, fröjden eder idag.
Bordet är rikligen dukat: njuten kräsligen. Kalven är stor: må ingen gå hungrig bort.

Må alla deltaga i trons gästabud.
Må alla få del av godhetens rikedomar.
Må ingen klaga över sin fattigdom, ty riken har uppenbarats för alla.
Må ingen gråta över sina överträdelser; ty förlåtelse har uppstigit ur graven.

Må ingen frukta döden, ty Frälsaren har befriat oss.
Han förintade döden, då Han böjde sig under den.
Han ödelade dödsriket, då Han nedsteg i dödsriket.

Det förbittrades, då det smakade Hans kött, och Jesaja, som förutsåg detta, ropade och sade:
“Dödsriket förbittrades, när det mötte Dig ansikte mot ansikte därmere?” (Jes. 14, 9).
Det förbittrades, ty det berövades sin verkan.
Det förbittrades, ty det blev hånat.
Det förbittrades, ty det blev slaget.
Det förbittrades, ty det blev fjättrat.
Det tog en kropp, och det mötte Gud.
Det tog jord och ställdes inför himmelen ansikte mot ansikte.
Det tog vad det såg och föll från vad det icke såg.

“Du död, var är din udd?
Dödsrike, var är din seger?

Kristus är uppstånden, och du är slagen.
Kristus är uppstånden, och de onda andarna hava fallit.
Kristus är uppstånden och änglarna fröjda sig.
Kristus är uppstånden, och livet är befriat.

Kristus är uppstånden och det finnes ingen död i kraven. Ty Kristus är uppstånden från de döda och har blivit förstlingen bland de avsomnade.” (1 Kor. 15, 20)

Honom tillhör äran och herraväldet i evigsheternas evigheter.
Amen.