<\/p>\n
K\u00e4ra Gud,
\ndet \u00e4r naturligt f\u00f6r mig att s\u00e4ga s\u00e5 till Dig
\nfast jag inte vet hurudan tron borde vara.
\nSomliga s\u00e4ger halleluja,
\nandra uppmanar mig bara att sucka.
\nOch b\u00e5da k\u00e4nns lika fr\u00e4mmande f\u00f6r mig.
\nJag bara andas.
\nJag \u00f6var mig att vara n\u00e4ra Dig.
\nJag vill bara \u00f6ppna mitt hj\u00e4rta
\np\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt
\noch livet k\u00e4nns l\u00e4ttare
\nfast Du inte uppenbarar Dig i den sv\u00e5ra stunden
\noch simsalabim: alla problem \u00e4r borta.
\nNej.
\nJag t\u00e4nder ett ljus.
\nF\u00f6r Dig och mig sj\u00e4lv.
\nL\u00e5gan \u00e4r \u00f6mt\u00e5lig, orolig.
\nDen brinner fl\u00e4mtande.
\nDet r\u00e4cker att
\nDu \u00e4r hemma, k\u00e4ra Gud.<\/p>\n
(R. Kormilainen)<\/em><\/p>\n * * *<\/p>\n Herre Jesus, Du \u00e4lskar mig s\u00e5 djupt och vill (S. Majka)<\/em><\/p>\n * * *<\/p>\n I mig \u00e4r det m\u00f6rkt, (D. Bonhoeffer)<\/em><\/p>\n * * *<\/p>\n Uppst\u00e5ndne Herre, Jag ber f\u00f6r Din kyrka, Jag ber f\u00f6r Din kyrka, (M. Viljanen)<\/em><\/p>\n * * *<\/p>\n Herre, m\u00e5nga kommer till dig d\u00e5 det blir kv\u00e4ll. Herre, vi kommer inte om dagen, d\u00e5 andra ser, (A. Honkkila)<\/em><\/p>\n \u00d6vers\u00e4ttningar Ulf S\u00e4rs (utom Bonhoeffer)<\/p>\n K\u00e4ra Gud, det \u00e4r naturligt f\u00f6r mig att s\u00e4ga s\u00e5 till Dig fast jag inte vet hurudan tron borde vara. Somliga s\u00e4ger halleluja, andra uppmanar mig bara att sucka. Och b\u00e5da k\u00e4nns lika fr\u00e4mmande f\u00f6r mig. Jag bara andas. Jag \u00f6var mig att vara n\u00e4ra Dig. Jag vill bara \u00f6ppna mitt hj\u00e4rta p\u00e5 n\u00e5got […]<\/p>\n","protected":false},"author":5,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"site-sidebar-layout":"default","site-content-layout":"","ast-site-content-layout":"default","site-content-style":"default","site-sidebar-style":"default","ast-global-header-display":"","ast-banner-title-visibility":"","ast-main-header-display":"","ast-hfb-above-header-display":"","ast-hfb-below-header-display":"","ast-hfb-mobile-header-display":"","site-post-title":"","ast-breadcrumbs-content":"","ast-featured-img":"","footer-sml-layout":"","ast-disable-related-posts":"","theme-transparent-header-meta":"","adv-header-id-meta":"","stick-header-meta":"","header-above-stick-meta":"","header-main-stick-meta":"","header-below-stick-meta":"","astra-migrate-meta-layouts":"default","ast-page-background-enabled":"default","ast-page-background-meta":{"desktop":{"background-color":"","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"tablet":{"background-color":"","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"mobile":{"background-color":"","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""}},"ast-content-background-meta":{"desktop":{"background-color":"var(--ast-global-color-5)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"tablet":{"background-color":"var(--ast-global-color-5)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"mobile":{"background-color":"var(--ast-global-color-5)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""}},"footnotes":""},"categories":[26],"tags":[],"class_list":["post-463","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-boner"],"jetpack_featured_media_url":"","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/tulkaakaikki.net\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/463","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/tulkaakaikki.net\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/tulkaakaikki.net\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/tulkaakaikki.net\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/5"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/tulkaakaikki.net\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=463"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/tulkaakaikki.net\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/463\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":971,"href":"https:\/\/tulkaakaikki.net\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/463\/revisions\/971"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/tulkaakaikki.net\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=463"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/tulkaakaikki.net\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=463"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/tulkaakaikki.net\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=463"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}
\ns\u00e5 innerligt g\u00f6ra mig lycklig, att jag \u00f6verl\u00e5ter mig
\nhelt \u00e5t Din k\u00e4rlek och litar p\u00e5 Dig,
\nblint som ett barn p\u00e5 sin far.
\nJag vet inte vad som \u00e4r b\u00e4st f\u00f6r mig:
\nett l\u00e5ngt liv eller kort,
\nh\u00e4lsa eller sjukdom,
\nframg\u00e5ng eller misslyckande?
\nEn sak \u00e4r jag s\u00e4ker p\u00e5: att Du sj\u00e4lv \u00e4r k\u00e4rleken och visheten
\noch att Du vet vad som \u00e4r b\u00e4st f\u00f6r mig.
\nD\u00e4rf\u00f6r \u00f6verl\u00e5ter jag mig helt \u00e5t Dig och l\u00e4mnar
\nalla mina livsdagar i Dina h\u00e4nder. Amen.<\/p>\n
\nmen hos Dig \u00e4r ljuset;
\njag \u00e4r allena, men Du l\u00e4mnar mig inte;
\njag \u00e4r modl\u00f6s, men hos Dig \u00e4r hj\u00e4lpen;
\njag \u00e4r orolig, men hos Dig \u00e4r friden;
\nhos mig \u00e4r bitterhet, men hos Dig t\u00e5lamod;
\njag f\u00f6rst\u00e5r inte Dina v\u00e4gar, men
\nDu vet v\u00e4gen f\u00f6r mig.<\/p>\n
\njag ber f\u00f6r Din kyrka,
\natt den skulle handla
\nutg\u00e5ende fr\u00e5n den framtid Du ger
\noch leva i f\u00f6rtr\u00f6stan p\u00e5 l\u00f6ftet
\natt Du hela tiden g\u00f6r allting nytt.<\/p>\n
\natt den verkligen skulle vara
\nett hoppets tecken f\u00f6r dem
\nsom har f\u00f6rlorat
\nm\u00e5let och meningen
\nsom Du har gett
\n\u00e5t allt liv.<\/p>\n
\natt den alltid
\ni de fattiga och lidande m\u00e4nniskorna
\nskulle se sin fattiga och lidande grundare.<\/p>\n
\nDet \u00e4r rentav tr\u00e4ngsel hos dig d\u00e5 kv\u00e4llen kommer.
\nD\u00e5 m\u00f6rkret s\u00e4nker sig och m\u00e4nniskorna slutar r\u00f6ra sig,
\nstyr m\u00e5nga sina steg till dig.
\nN\u00e5gon b\u00e4r fram sitt barnbarn, som inger bekymmer.
\nN\u00e5gon b\u00e4r fram sin make eller maka och s\u00e4ger: Herre, jag orkar snart inte l\u00e4ngre.
\nOm ingenting snart h\u00e4nder, om det inte sker ett under, orkar jag inte l\u00e4ngre.
\nKrafterna tar slut.
\nN\u00e5gon sl\u00e4par sig fram till dig med sin egen sjukdom.
\nM\u00e5nga kommer av gammal vana, just innan de somnar
\noch r\u00e4knar hastigt upp inf\u00f6r dig alla sina n\u00e4ra och k\u00e4ra, namn efter namn,
\noch ber att du skall ta hand om var och en av dem.<\/p>\n
\nf\u00f6r vi vill inte att de andra skall se eller veta.
\nDet \u00e4r v\u00e5rt sabbatsbud: Inte s\u00e5 att andra ser!
\nVi vill inte g\u00f6ra det h\u00e4r till en offentlig sak.
\nVi vill m\u00f6ta dig under t\u00e4cket, d\u00e5 ljusen har sl\u00e4ckts.
\nInte ens den som ligger d\u00e4r bredvid kanske vet.
\nDet kan till och med vara s\u00e5 att vi b\u00e5da samtidigt \u00e4r hos dig?
\nutan att veta om varandra. Det \u00e4r underligt.
\nIbland ser eller h\u00f6r vi om n\u00e5gon som har kommit fr\u00e5n ett m\u00f6te med dig
\nglad, l\u00e4ttad, hj\u00e4lpt, fri.
\nDet k\u00e4nns b\u00e5de illa och bra.
\nIlla, eftersom det \u00e4r s\u00e5 sv\u00e5rt att tro p\u00e5 dina m\u00f6jligheter.
\nBra, eftersom det vittnar om att det \u00e4nnu finns hopp.
\nInte visar du v\u00e4l \u00e4nda bort oss.
\nVi har ingen annan d\u00f6rr att klappa p\u00e5.<\/p>\nReferenser<\/h3>\n
\n