Borgå stift, biskopsval, kandidaternas svar

Första omgången av biskopsvalet i Borgå stift ordnas i mars. Rörelsen Kom alla ställde till kandidaterna sju frågor, som var förknippade med rörelsens mål, och bad om korta svar på dem. Svaren publiceras enligt alfabetisk ordning av kandidaternas släktnamn.

1. Hur skulle du verka för att göra kyrkans beslutsfattande mer öppet och transparent?

2. Hur skulle du konkret som biskop främja rätten för par av samma kön att bli kyrkligt vigda enligt Kyrkoordningen 1: 4?

3. Kan församlingar vara med om att arrangera mässor, där kvinnliga präster inte får medverka?

4. Hur vill du fungera som biskop i en allt mer sekulär och diversifierad miljö?

5. På vilket konkret sätt skulle du främja försoning mellan dem som tänker olika i kyrkan?

6. Vad kan kyrkan göra när samhället blir allt mera ojämlikt och polariserat?

7. Vad skulle du vilja säga till medlemmarna i rörelsen Kom alla?

Harry Sanfrid Backström

1. Hur skulle du verka för att göra kyrkans beslutsfattande mer öppet och transparent?

Ledorden är demokrati och delaktighet. Representation till församlingarnas förvaltningsorgan väljs genom att församlingsmedlemmarna får rösta på den kandidat som bäst representerar egna intressen. Men det egentliga arbetet börjar först efter det, därefter bör den valda delta genuint i kyrkans verksamhet och genom det få insyn i församlingens kärnfrågeställningar, till exempel gudstjänstliv eller kristen fostran och kan föra en sakkunnig dialog med dem som han eller hon representerar och med de anställda.

För det andra kan vi inom de redan nu rådande strukturerna involvera församlingsmedlemmarna i beslutsprocesserna genom att höra dem och ordna samlingar där deras synpunkter kan framföras och beaktas.

2. Hur skulle du konkret som biskop främja rätten för par av samma kön att bli kyrkligt vigda enligt Kyrkoordningen 1: 4?

Jag kommer som biskop att jobba för att nuvarande lagstiftning bibehålls med stöd i 1 Mosebok 2: 22‒24. För ett mera utförligt svar, se i Kyrkpressen nummer 3/2019 och sida sex. Därtill kan ytterligare aspekter tillföras från psykologin och biologin men utrymmet som är reserverat räcker inte till för att gå in på den problematiken i detta sammanhang.

3. Kan församlingar vara med om att arrangera mässor, där kvinnliga präster inte får medverka?

I planeringen av arbetet i en församling utgår man från tillgänglig arbetsresurs och behov, inte från ett könsperspektiv. Det betyder att vid olika tidpunkter kan personalens sammansättning vid genomförandet av en mässa se ut på olika sätt.

4. Hur vill du fungera som biskop i en allt mer sekulär och diversifierad miljö?

Jag fungerar i en aktiv dialog med olika aktörer i samhället, med stat, kommun och kommersiella bolag och företagare samt med olika typer av utbildningsinstitutioner. Genom att aktivt lyssna och delta i dialogen med representanter för dessa visar jag att kyrkan har en viktig uppgift och kan bistå på olika sätt och i olika sammanhang. På detta sätt skapas större förståelse hos bägge parter och det kan bära frukt i form av samarbete på olika plan. 

Sträva till att också vara ekumenisk brobyggare så att de kristna kyrkorna kunde samarbeta bättre. Dessutom är dialogen mellan religionerna ytterst viktig när vi tillsammans bygger upp det finländska samhället.

5. På vilket konkret sätt skulle du främja försoning mellan dem som tänker olika i kyrkan?

Detta är en definitionsfråga. Är det avsaknad av försoning eller är det ett uttryck för samhällets diversitet och därigenom också kyrkans? Men det är i alla lägen viktigt med respektfull dialog och förståelse för olika parter och detta bör ske utan att jag för den skull förlorar min egen integritet i arbetet och i beslutsfattandet.

6. Vad kan kyrkan göra när samhället blir allt mera ojämlikt och polariserat?

Kyrkan kan i olika sammanhang via en aktiv dialog tillföra den medmänskliga aspekten vid planering av olika typer av åtgärder i samhället. Det kan till exempel handla om hälsovård, eutanasi, utbildning eller social utjämning via olika typer av ekonomiska stödåtgärder. Dialog kring gradvis uttunnande av de kristna värderingarna är också en del av detta problemkomplex.

7. Vad skulle du vilja säga till medlemmarna i rörelsen Kom alla?

Samhället är i dag diversifierat, mångkulturaliteten ökar och att föreställa sig att vi skulle kunna nå en homogenitet i kyrkan i fråga om olika åsiktsyttringar är inte möjligt. Det handlar om att kunna respektera varandra, att kunna hitta goda lösningar som tar sin utgångspunkt i det som Bibeln berättar till oss människor. Det som anses viktigt vid en viss tidpunkt varierar över tid men Guds ord består.

Sixten Ekstrand

1. Hur skulle du verka för att göra kyrkans beslutsfattande mer öppet och transparent?

Som jag ser det så handlar det om en utveckling i två riktningar. För det första så vill jag arbeta för att vi inom kyrkan överför mera beslutanderätt till lokalförsamlingarna. Detta eftersom församlingarna är olika, och de av församlingsmedlemmarna valda förtroendevalda har de bästa förutsättningarna att överblicka och besluta om den egna församlingens verksamhet. 

För det andra kan vi inom de redan nu rådande strukturerna involvera församlingsmedlemmarna i beslutsprocesserna genom att höra dem och ordna samlingar där deras synpunkter kan framföras och beaktas.

2. Hur skulle du konkret som biskop främja rätten för par av samma kön att bli kyrkligt vigda enligt Kyrkoordningen 1: 4?

Jag anser att kyrkomötet bör gå in för en lösning av den typ som Svenska kyrkan och Norska kyrkan gjort, så att vigsel av samkönade par är möjlig, samtidigt som ingen enskild präst skall tvingas till det mot sin övertygelse.

3. Kan församlingar vara med om att arrangera mässor, där kvinnliga präster inte får medverka?

Jag anser att präster av bägge könen bör ha rätt att utgående från sin kallelse tjänstgöra i en gudstjänst. 

4. Hur vill du fungera som biskop i en allt mer sekulär och diversifierad miljö?

Jag skulle frimodigt gå i dialog med samtiden och de andliga strömningar som finns i tiden. Ungefär som Paulus på Areopagen då han diskuterade med den tidens filosofer och visa, men samtidigt frimodigt berättade om sin egen väg och den okände Guden som han trodde på. Vi behöver som kyrka en ny frimodighet i vår tro och vårt engagemang.

Sträva till att också vara ekumenisk brobyggare så att de kristna kyrkorna kunde samarbeta bättre. Dessutom är dialogen mellan religionerna ytterst viktig när vi tillsammans bygger upp det finländska samhället.

5. På vilket konkret sätt skulle du främja försoning mellan dem som tänker olika i kyrkan?

Försoning kräver respekt och förtroende. Det sker bäst genom förtroliga samtal och genom att dela tro och liv. Konkret har vi alla möjligheter att göra detta i Borgå stift vid t.ex. Ungdomens kyrkodagar, stiftsdagar och samlingar för olika yrkesgrupper där representanter för olika fromhetstraditioner och synsätt möts.

6. Vad kan kyrkan göra när samhället blir allt mera ojämlikt och polariserat?

Kyrkan måste för att vara trovärdig stå på de svagas sida. Biskopens roll är att profetiskt-politiskt ta ställning för lidande, svaga och utstötta. Genom diakonin och engagemang i olika frågor visar kyrkan också att den inte bara pratar, utan handlar med tron och kärleken som ledstjärnor.

7. Vad skulle du vilja säga till medlemmarna i rörelsen Kom alla?

Jag vill säga detsamma som jag säger till alla människor. Vi är alla skapade som unika varelser och älskade av Gud. Och vi behövs alla i uppdraget att bygga framtidens kyrka.

Lisa Enckell

1. Hur skulle du verka för att göra kyrkans beslutsfattande mer öppet och transparent?

Kyrkans informatörer, både på lokal( församlingens/samfällighetens informatörer) som på nationell (Kyrkans kommunikations medie- och kommunikationsteam) nivå har en central och viktig roll både när det gäller information om beredandet av ärenden och  besluten. 

Min dröm är att kyrkans informatörer skulle vara snabba, tydliga och fatta sig kort. Det byråkratiska och svårtolkade språket gagnar ingen.

2. Hur skulle du konkret som biskop främja rätten för par av samma kön att bli kyrkligt vigda enligt Kyrkoordningen 1: 4?

Jag hoppas och vill jobba för att biskopsmötet tar ärendet till behandling så fort som möjligt och gör det beslut, som  bör göras så att kyrkomötet sedan kan fastställa vigsel av alla par, oberoende av sexuell läggning, som vill ha kyrklig vigsel..

Det finns också fortfarande ett behov av material och diskussion om bibelns och kyrkans människosyn och gudsbild. Biskop Björn Vikströms bok: Monta rakkautta (sv Kärlekens mångfald) var en fin öppning.

Den lutherska kyrkan borde fördjupa sin teologi om äktenskapet så vigseln kunde ses som en del av gudstjänsten.    

3. Kan församlingar vara med om att arrangera mässor, där kvinnliga präster inte får medverka?

Nej. Kyrkan/kyrkomötet beslöt att öppna prästämbetet för kvinnor för 33 år sedan o vigde de första kvinnorna till ämbetet för 31 år sedan. Församlingarna i den ev.luth kyrkan kan inte arrangera sådana mässor, som inte följer detta beslut. 

Ifall någon organisation vill arrangera special-mässor är det upp till det lokala församlingsrådet/kyrkofullmäktige att besluta om de tillåter ordna dylika mässor i församlingens kyrkor.

4. Hur vill du fungera som biskop i en allt mer sekulär och diversifierad miljö?

Sträva till att vara brobyggare i samhället så att människorna får uppleva och förstår att kyrkan är fortfarande en meningsbärare och har att erbjuda ett djupt och meningsfullt liv med innehåll.

Sträva till att också vara ekumenisk brobyggare så att de kristna kyrkorna kunde samarbeta bättre. Dessutom är dialogen mellan religionerna ytterst viktig när vi tillsammans bygger upp det finländska samhället.

5. På vilket konkret sätt skulle du främja försoning mellan dem som tänker olika i kyrkan?

Ordna regelbundet möjligheter för människor med olika teologisk och religiös hållning att möta varann kring att tema t ex bön. Och inte bara tala om bön, utan be tillsammans. Att hitta ett sätt att leva sida vid sida i bön och gudstjänst trots olika syn. Dialogen är nödvändig ifall vi  vill jobba i en om samma kyrka.

6. Vad kan kyrkan göra när samhället blir allt mera ojämlikt och polariserat?

Kyrkan gör redan mycket genom församlingens diakoniarbete. Vi som kyrka bör vara ännu mera lyhörd för behoven och hitta dem som kommit i kläm. Kyrkan med dess ledare bör starkare försvara alla människors lika värde, jämlikheten och vara en röst för dem som ingen annan vill lyssna

7. Vad skulle du vilja säga till medlemmarna i rörelsen Kom alla?

Rörelsen Kom alla har en viktig roll i kyrkans förnyelse. Jag har under flera år följt med rörelsen ställningstaganden och strävan att fräscha teologin. Glad att ni finns 

Bo-Göran Åstrand

1.Hur skulle du verka för att göra kyrkans beslutsfattande mer öppet och transparent?

Jag skulle betona vikten av att församlingarna och de kyrkliga samfälligheterna i god tid informerar medlemmarna och allmänheten om vilka beslutsprocesser som är på gång och när man kan göra sin röst hörd. Möjligheten till delaktighet och påverkan förutsätter att man har tillgång till relevant information och kan se helheterna som de enskilda besluten ingår i. 

Likaså skulle jag framhålla församlingsvalens stora betydelse och att det är viktigt att kyrkans medlemmar engagerar sig på olika plan. 

2. Hur skulle du konkret som biskop främja rätten för par av samma kön att bli kyrkligt vigda enligt Kyrkoordningen 1: 4?

Jag skulle fortsätta arbetet i kyrkomötet utgående från det initiativ som en grupp kyrkomötesombud där jag ingick väckte. Vi ville att par av samma kön ska kunna bli kyrkligt vigda på samma villkor som heterosexuella par. Jag skulle också lyfta fram det jag lärt mig och insett i samtalen med människor som hör till en sexuell minoritet. Tack vare dem har jag insett att vi delar samma liv, att vi är unika individer och att sexualiteten är en djup och viktig del av personligheten.   

3. Kan församlingar vara med om att arrangera mässor, där kvinnliga präster inte får medverka?

De mässor som församlingen ordnar och tar ansvar för ska vara sådana att både män och kvinnor i ämbetet ska kunna medverka. För mässorna ska det finnas en gudstjänstplan inklusive medverkande präster som är godkänd av församlingsrådet och som alla håller sig till. Om väckelserörelser ordnar egna sammankomster och gudstjänster är det på deras ansvar.   

4. Hur vill du fungera som biskop i en alltmer sekulär och diversifierad miljö?

För biskopen gäller det att gå i dialog med samtiden, att lyssna och samtala. En dialogisk hållning är viktigt eftersom kyrkan inte längre har sanningsföreträde som förut. Jag skulle också tydligt lyfta fram evangeliet och sträva efter en kontextuell tillämpning så att budskapet blir förståeligt. 

5. På vilket konkret sätt skulle du främja försoning mellan dem som tänker olika i kyrkan?

Jag skulle lyfta fram det som förenar oss, nämligen att det är Jesus Kristus som har kallat oss till tjänst. Innehållet i den tjänsten är tala om Guds kärlek och att i konkret handling visa kärlek till våra medmänniskor och de som behöver oss. Jag skulle också med hjälp av de dialogverktyg som kyrkan har idag konkret samla olika tänkande till dialogdagar för att tillsammans genomföra ett lyssnande och respektfullt samtal.

6. Vad kan kyrkan göra när samhället blir allt mera ojämlikt och polariserat?

När kyrkans värderingar som grundar sig på evangeliet, d.v.s. alla människors lika värde, vårt gemensamma ansvar, jämlikhet och rättvisa, är hotade i samhället ska kyrkan tydligt våga ta ställning. Opinionsbildning sker också genom att lyfta fram grupper av utsatta och marginaliserade människor, att ge dem röst och synlighet. Kyrkan ska inspirera sina medlemmar att göra gott mot sin nästa och att leva ett diakonalt liv, ord och handling ska gå hand i hand.

7. Vad skulle du vilja säga till medlemmarna i rörelsen Kom alla?

Rörelsens målsättning ”Kristi kyrka är till för alla!” är mycket viktig. Fortsätt att arbeta för inkludering, delaktighet och gemenskap över alla gränser samtidigt som ni är tydliga med alla människors lika värde.